FÖRSTASIDAN | PJÄSER | BÖCKER | INFO | INTERVJU | LÅDAN | LÄNKAR | E-MAIL




L Å D A N


UTSKRIFT
PDF-FIL




Nyliberalismens slut



debatt


Stockholm 10 mars 2001


Det är märkligt hur intimt sammanlänkad nyliberalismen varit med aktieuppgången åren 1980-2000.

Varje gång börskurvan stegrat sig har de nyliberala idéerna firat fler och fler triumfer. Avregleringarna, utförsäljningarna av statliga och kommunala företag, skattesänkningarna, PPM-reformen, den höjda aktietröskeln i ATP-fonderna. Alla dessa beslut har varit beroende av ett positivt, för att inte säga hysteriskt börsklimat.

I grund och botten är det den kollektiva drömmen om självförverkligande genom klipp som torde ha möjliggjort högerglidningen. Vem anser inte att marknaden alltid har rätt när fonderna stiger med 20-30 procent om året? Men vilka skulle i ett långvarigt börsmörker ha varit intresserade av att äventyra sina sparpengar i Assi och Telia?

Diagram

Den stora svenska börsspekulationen åren 1980-2000
åtföljdes av nyliberalismens spekulationsideologi.



Problemet med vår tids väldiga börsuppgång, och problemet för nyliberalismen, är att aktierna stigit på grund av en världsomspännande spekulation. Bränslet till denna spekulation har varit lånade pengar. Världens skulder ökade under 1990-talet långt mer än världens BNP.

Nyliberalismens suggestive skattmästare, Alan Greenspan, USA:s centralbankschef, har dolt en massiv upptryckning av nya dollar bakom verbala rökridåer och voodoo-statistik. Men detta till trots störtdyker nu USA-konjunkturen i kapp med Nasdaq-kraschen. Över 30000 miljarder kronor - 15 års svensk BNP - har raderats ut från amerikanarnas aktiekonton.

Nyliberaler i alla läger räknar i skrivande stund med att USA genom räntesänkningar skall trygga såväl världsekonomins som den nyliberala politikens framtid. Men under 1930-talets stora krasch sänkte USA åren 1929-31 räntan från 6 till 1,5 procent. Ändå gick inte depressionen att hejda.

Efter ett års oroväckande börsnedgång finns det nu skäl att fråga sig hur den marknadsinriktade nyliberalismen skall kunna hävda sig när börsen - marknadernas marknad - blir till en källa för malande oro, massarbetslöshet och personlig ekonomisk ruin. Vem vill i en sådan miljö ha ännu mer marknadstänkande?

I skuggan av en börskrasch har nyliberalismen ingen växtkraft.

BÖRJE LINDSTRÖM


KORTFAKTA: Ett och ett halvt år efter att artikeln ovan publicerats gick Sverige till val. På valdagen den 15 september år 2002 hade börsen rasat med 65 procent sedan mars år 2000. Den snabbaste kraschen någonsin på Stockholmsbörsen. I valrörelsen 2002 hade moderaterna ihärdigt propagerat för stora skattesänkningar. Man förlorade nu två av fem väljare. Röstandelen sjönk ihop från 23 till 15 procent. Detta var moderaternas sämsta val i modern tid. I kommunalvalet i Stockholm - där som ingen annanstans i Sverige nyliberalismen gått i full blom - förlorade chockade moderater makten i ett svidande valnederlag. Skattesänkningarnas och privatiseringarnas tid var nu över i svensk politik. Börskraschen hade utplånat det nyliberalistiska experimentet.



FÖRSTASIDAN | PJÄSER | BÖCKER | INFO | INTERVJU | LÅDAN | LÄNKAR | E-MAIL | UPP!

© Börje Lindström. Texter och bilder skyddas av lagen om upphovsrätt. Webmaster 
Sidan senast ändrad 10 december 2003