En säng, ett fristående kylskåp, ett fönster med en brandstege i bakgrunden, på fönsterbrädet två blomkrukor, en dörr till föräldrarnas sovrum, en garderob, ytterdörren, en stol och ett litet bord.

Det är sovdags. Oskar ligger i sängen. Han skall just släcka sin sänglampa när föräldrarna börjar gräla inne i sovrummet. De viskar. De väser. Oskar vänder sig oroligt av och an i sängen. Föräldrarna fortsätter gräla - Oskar smyger fram till sovrumsdörren, öppnar den försiktigt. Föräldrarna håller på att klä på sig. Nu hörs orden de säger:

MAMMAN
Så det så!

PAPPAN
Ja, men tack ska du ha! Nu går jag!

MAMMAN
Jag också! Jag vill aldrig se dig mer!

(Mamman och Pappan famlar efter sina glasögon. Båda två är väldigt, väldigt närsynta)

OSKAR
Mamma! Pappa! Vad tänker ni göra!

MAMMAN
Oskar, har du sett våra glasögon, du vet att vi inte klarar oss inte utan dom! Hjälp oss att leta va?

OSKAR
Vad tänker ni göra!?

PAPPAN
Skilja oss.

OSKAR
Skilja er? Ni har lovat mig att aldrig skiljas!

MAMMAN(vänligt och medkännande)
Oskar, det här förstår inte du. Jag har blivit kär i en annan. I De Närsyntas Förenings brevväxlingsspalt. Du kommer att få en ny pappa!

PAPPAN(positivt och uppmuntrande)
Jag har också träffat en annan i De Närsyntas Förening! Du kommer att få en ny mamma också! Visst blir det väl kul?

OSKAR(oerhört uppgivet)
Jättekul...

MAMMAN
Så bra - då är vi överens! Var är mina skor?

PAPPAN
Och var är mina skor?

(Mamman och Pappan letar sina skor)

MAMMAN
Åh, här var dom!

(Mamman hittar sina skor - det gör Pappan också - han har burit dem i handen hela tiden - det är inte lätt att hitta något när man är väldigt, väldigt närsynt)

PAPPAN
Men här är ju mina skor!

(Mamman och Pappan sätter sig på sängen och knyter sina skor. Oskar hittar deras glasögon på bordet och tar dem)

OSKAR(håller upp glasögonen; till publiken)
Nej, det här ska jag sätta stopp för!

(Oskar smyger sig bakom föräldrarna, kryper in under sängen, gömmer glasögonen, knyter ihop föräldrarnas skor med ett gummiband)

MAMMAN
Var är mina glasögon?

PAPPAN
Skulle inte Oskar leta rätt på dom? Oskar!

MAMMAN
Oskar! Oskar! Oskar! (Mamman känner/ser Oskar) Där är du ju, har du hittat glasögonen?

OSKAR
Ni får inte skilja er!

MAMMAN
Oskar, du är så stor att du klarar dig själv!

OSKAR
Ni får inte!

PAPPAN
Oskar, du är för liten för att förstå det här... Nej, jag struntar i mina glasögon, nu går jag!

MAMMAN(reser sig)
Jag också!

(Pappan och Mamman börjar gå med skorna ihopknutna. De går i takt - rakt mot ytterdörren)

OSKAR
Varför gifte ni er om ni tänkte skilja er, då hade det ju varit lika bra att ni inte gift er alls! Jag vill inte ha nån ny mamma eller pappa! Jag vill ha er. Jag har vant mig vid er!

MAMMAN
Lilla gubben, pappa och jag kan ju inte vara gifta bara för din skull! Vi måste tänka lite på oss själva. Gå och lägg dig nu, lilla gubben, så ska du få träffa din nya pappa i morgon bitti!

PAPPAN
Och din nya mamma!

(Föräldrarna skall just gå ut)

OSKAR
Jag har hittat glasögonen!

PAPPAN
Var då?

(Oskar öppnar garderobsdörren)

OSKAR
Här! Här i garderoben!

(Föräldrarna snurrar runt - och nu går de inte alls i takt - de snubblar snabbt, snabbt mot garderoben)

PAPPAN
Aaah!

MAMMAN
Aaah!

(Oskar puttar in föräldrarna i garderoben och låser snabbt garderobsdörren)

MAMMAN och PAPPAN(inifrån garderoben)
Släpp ut oss! Släpp ut oss!

OSKAR
Ja - om ni lovar att inte skilja er!

Det ringer på dörren. Oskar går fram till dörren. Brevlådelocket öppnas utifrån. Vem är det som står där ute? Oskar kikar in under locket, hoppar förskrämt undan.

OSKAR(för sig själv)
En tant!

TANTEN(utifrån)
Heeej?

OSKAR
Heeeej?

TANTEN(utifrån)
Heeeej, heeej!

(Nyckeln i garderobsdörren rör sig. Det är pappan och mamman som försöker lirka ut den inifrån. En tidning sticks ut i springan under garderobsdörren)

OSKAR
Heeeej, heeej!..

TANTEN(utifrån)
Heeeej älskling.

OSKAR
Hej på dig själv du!

(Oskar slänger igen brevlådelocket. Nyckeln ramlar ned på tidningen. Tidningen dras sakta, sakta in till garderoben - precis när nyckeln håller på att försvinna in i garderoben ser Oskar vad som händer, rusar fram, tar nyckeln och sätter snabbt tillbaka den i låset. När Oskar satt tillbaka nyckeln stelnar han till. Han känner att någon stirrar på honom. Han vänder sig snabbt om. Tanten som ringde på dörren står plötsligt inne i rummet. Hon har kommit in genom den olåsta ytterdörren. Tanten är parant. Hon har ett par tjusiga glasögon med väldigt tjocka glas. Att också hon är närsynt råder det inte någon som helst tvekan om. Tanten har ett paraply som hon ställer intill fönstret - paraplyet är gjort av gummi)

TANTEN(ler)
Bli inte rädd. Dörren var öppen. Jag ska träffa din pappa.

OSKAR
Ska du?

TANTEN
Ja, din pappa och jag har brevväxlat! Vi är med i De Närsyntas Förening?

OSKAR
Pappa är inte hemma. Han är ute... ute... ute och... och... och... och...

TANTEN
Och går med hunden kanske?

OSKAR(glad över att ha fått hjälp med att ljuga)
Ja, just det?!

(Det bankar två gånger inifrån garderoben. Oskar ställer sig framför garderobsdörren)

TANTEN(om garderoben)
Så din han är inte där inne då?

OSKAR
Här inne? Nej, här inne finns bara en - en - en - elefant!

TANTEN
En elefant?

OSKAR
Ja - den har rymt från djurparken!

(Två bank till inifrån garderoben)

TANTEN
Jaså, då kanske vi ska titta på den då?

(Tanten lyfter resolut undan Oskar. Plötsligt hörs sång på gården där nere, sång och gitarrspel. Just som Tanten skall låsa upp garderoben hejdar hon sig - hon riktigt smälter när hon hör de romantiska orden)

GUBBRÖSTEN(nerifrån gården)
Min älskling du är som en ros,
en nyutsprungen, skär,
ja, som den ljuvaste musik,
min älskade du är!

TANTEN(lyssnar förhäxad till sången)
Säg ingenting! Är det där din pappa? Som står där ute? Och sjunger? För lilla mig!

OSKAR
Jaaaa?

(Tanten går fram till fönstret, öppnar det, tittar ut. Sången fortsätter där nere på gården - Tanten blir alldeles till sig av den vackra sången)

TANTEN(lutar sig ut genom fönstret)
Åh, så underbart!.. Titta, han vinkar! (vinkar tillbaka) Vad storväxt han är! (förtjust) Och så har han mustasch också! Jag tror jag måste pudra mig! (tar upp puderdosan, hejdar sig) Men, varför står han där nere?

OSKAR
Han... han, han gick ner på brandstegen. Han brukar göra det ibland. Han är för stor för att ta hissen. Titta, det finns brandstege.

TANTEN(tittar)
Oj, jag får svindel av att bara titta! (ropar till gubben där nere) Ho, ho! Här är jag! (plötsligt kommer en jättehatt och vänder i luften; till Oskar) Han kastar upp hatten i luften! Han älskar mig! Jag måste skynda mig ner. Vänta - hur ser jag ut? Ska jag ta rouge? Ja, vet du vad, det gör jag!

(Tanten sliter upp en burk smink och en puderduk ur handväskan. Det riktigt dammar av rouge. Oskar får puderduken under näsan och nyser Tanten rakt i ansiktet)

OSKAR
Aaaatjooo!

(Plötsligt sticks tidningen ut under garderobsdörren igen)

TANTEN
Mina glasögon! Titta, som ett bilfönster i snöstorm! (torkar med puderduken, glasögonen blir alldeles röda) Det blev ju bara värre! Äh, jag tar av mig dom! (gitarrtonerna och sången stiger längtansfullt upp nerifrån gården) Var är hissen?

(Oskar ser till sin förskräckelse hur nyckeln pillas ut, faller ned på tidningen och snabbt dras in i garderoben)

OSKAR
Jag ska visa!

(Oskar tar ett fast grepp i Tantens arm och drar henne mot dörren. Mamman rusar ut ur garderoben just som Oskar och Tanten går ut. Mamman slår igen garderobsdörren med en smäll - mitt i ansiktet på Pappan som ramlar in i garderoben igen)

PAPPAN(inifrån garderoben)
Aj!

(Mamman låser igen garderobsdörren med nyckeln och Pappan är på nytt instängd. Mamman hör den romantiska musiken nerifrån gården och famlar sig fram till fönstret)

Mamman står vid fönstret och stirrar glosögt ner mot gården där sången hörs igen.

GUBBRÖSTEN(fortsätter sjunga)
...min älskade, du är!

MAMMAN(för sig själv om gubben nere på gården)
Åh, Gud! Han är redan här! Min brevvän! (ropar glatt) Oskar, Oskar! Nu är allting bra igen!

(Oskar rusar in. Han tror att Mamman ångrat sig och inte alls vill skilja sig längre. Oskar och Mamman kramas)

OSKAR(glatt)
Förlåt att jag låste in dig i garderoben, mamma.

MAMMAN
Det gör ingenting, kom och ge mig en puss! (musiken nerifrån gården hörs fortfarande) Hör, det är din nya pappa som spelar! Är han inte underbar! (Oskar släpper genast greppet om Mamman. Mamman är som en förälskad tonårsflicka) Nej, nu måste jag skynda mig!

OSKAR
Mamma, vad är det för fel på pappa egentligen!

MAMMAN(fluffar hastigt till sitt hår)
Hur ser han ut? Lilla gubben, berätta hur han ser ut!

OSKAR(fram till fönstret)
Han är ganska liten och tjock och ful. Löständer. Mjäll. Oj då, nu sprang han i väg! Nu låser vi dörren och lägger oss va?

MAMMAN
Nej, lilla gubben, jag hör att du ljuger! (går famlande mot ytterdörren) Du får faktiskt acceptera att du ska få en ny pappa! Tjingeling!

OSKAR
Mamma, stanna! (Musik som illustrerar att gubben är på väg uppför brandstegen. Oskar blir orolig) Gubben!

(Mamman hejdar sig. Då ser plötsligt Oskar en hatt som långsamt, långsamt höjer sig över fönsterkarmen)

MAMMAN
Vad är det nu då? Förstår du inte att jag har bråttom?

OSKAR
Ingenting! Hej då!

(Oskar puttar ut Mamman genom dörren)

MAMMAN(ut)
Tjingeling!

(Oskar smyger snabbt fram till fönstret, lyfter den ena blomkrukan. Lyfter försiktigt bort gubbens stora hatt)

OSKAR(med hatten i handen)
Tack för hatten! Här ska du få nånting i stället! (dänger blomkrukan i huvudet på gubben. Det hörs ett uhhhhh! och ett väldigt brak) Du ska inte komma hit och ta min mamma!

TANTEN(nerifrån gården)
Älskling! Äääälskling - är du där uppe?

OSKAR(för sig själv)
Tanten! (slänger sig ned på golvet så att han inte skall synas från fönstret) Mamma är snart nere på gården! Nu kommer ju hon och tanten att mötas!

TANTEN(nerifrån gården)
Har du klättrat uppför brandstegen? Älskling? Ho, ho!

(Oskar sätter på sig hatten, visar sig i fönstret)

OSKAR(efter tvekan; förställer rösten)
Jaaaaa, jaaaa, min älskling!

(När Oskar talar med förställd röst och låtsas vara Pappan härmar han en nasal Stockholmsdialekt)

TANTEN(nerifrån gården)
Jag kommer min älskling! Jag tar hissen!

OSKAR(förställer rösten; till Tanten)
Ja, gör det! (för sig själv) Vad ska jag göra? Jag är ju ingen gubbe. Och tanten får ju absolut inte träffa pappa! Vad ska jag göra? Vad ska jag göra? (Oskar målar en mustasch, klär ut sig. Ritar en mustasch. Prövar sin nasala vuxenröst) Älskling, äääälskling, älskling!

(Pappan får upp garderobsdörren. Pappan vinglar ut)

PAPPAN
Oj, oj, oj!

OSKAR
Pappa!

PAPPAN
Oskar! Oskar! Var är du? Jag pillade och pillade på låset där inne och plötsligt gick dörren upp. Gissa om jag har ont i huvudet! Oskar, var är du!

(Oskar smyger till ytterdörren. Han härmar en ny dialekt - en skånsk)

OSKAR(med förställd röst)
Brandförman Jansson - ta hand om den lille gossen! Hallå, hallå! Befinner sig någon annan inne i rökhärden!

(Pappan ser glosögt på den utklädde Oskar)

PAPPAN
Hallå där! Vem är ni?

OSKAR(med förställd röst)
Brandmästare Larsson. Skynda er ut! Det stora brandlarmet har gått! Lägenheten kan vara ett brandhav inom sekunder!

PAPPAN
Brandkåren? Brinner det? Vaaar dåååå?

OSKAR(med förställd röst)
Överallt! Det brinner, det brinner!

PAPPAN
Men... men jag ser ingen eld?

OSKAR(med förställd röst)
Det beror på att ni inte har några glasögon på er.

PAPPAN
Ja, det är förklaringen!

OSKAR(med förställd röst)
Just det! Skynda er ut nu!

PAPPAN
Men, men vänta nu, hur vet ni att jag är närsynt?

OSKAR(med förställd röst)
Därför att ni bara har en sko på foten!

PAPPAN
Jaha! Ja, men då är det ju sant att det brinner!

(Dörren öppnas plötsligt - i dörröppningen står Tanten glosögd)

TANTEN
Älskling!..

OSKAR
Oj!

(Oskar knuffar blixtsnabbt Pappan så att Pappan störtar hals över huvud ut i trapphallen)

TANTEN(förskrämd)
Hjälp! Vad var det?

OSKAR(viskar)
Elefanten! (presenterar sig med förställd röst) Jakob Långnäsa, djurskötare. Goddag! Adjö!

(Tanten famlar sig in)

TANTEN
Elefanten?

PAPPAN(utifrån)
Det brinner! Det brinner!

TANTEN
Brinner? Brinner det! Herregud! Det brinner! Älskling, var är du! Vi måste ut!

(Oskar in, hejdar Tanten)

OSKAR
Stopp, stopp! Stanna! Det brinner inte!

TANTEN
Åh, älskling, är det du!

OSKAR(med förställd röst)
Jaaaaa, jaaaa, min älskling!

TANTEN
Det var någon som skrek att det brann!?

OSKAR(med förställd röst)
Det brinner... det brinner i mitt bröst att få träffa dig!

(Oskar sätter fingrarna i munnen, räcker ut tungan - han vill spy åt det han själv sagt, men Tanten blir alldeles till sig av Oskars replik. Aldrig tidigare har någon sagt något så romantiskt till henne - hon blir plötsligt upp över öronen förälskad)

TANTEN
Gud, så romantiskt!

OSKAR(med förställd röst)
Ja, är det inte?

TANTEN
Kom så kramas vi!

(Tanten skall ge Oskar en bamsekram men Oskar duckar så att Tanten i stället kramar sig själv. Tanten börjar jaga Oskar, Oskar springer och ställer sig bakom kylskåpet men Tanten börjar jaga honom runt kylskåpet. Oskar smyger sig bort från kylskåpet, Tanten smyger ensam runt, runt kylskåpet, i varv efter varv, för att få fatt i Oskar - Oskar själv sitter på stolen och tittar på Tanten)

TANTEN
Åh, vad lekfull du är min älskling! Men du är väl van vid att kvinnorna jagar dig!

OSKAR(med förställd röst)
Jag tycker bäst om dom när dom sitter stilla!

TANTEN
Var inte blyg nu min lilla älskling!

(Oskar öppnar dörren till föräldrarnas sovrum. Han gör pussljud med sin mun för att lura in Tanten i sovrummet. Tanten gör pussljud tillbaka - Oskar gör pussljud igen - det likar några fåglars parningsdans. Tanten kliver som en häger mot Oskars pussljud men går lite fel och kliver upp på sängen där hon får fatt i Oskar som står på golvet - Tanten kramar Oskar)

OSKAR
Ahhh!

TANTEN(får fatt på Oskar)
Herregud, vad du är kort!? Vad är det som har hänt?

OSKAR(med förställd röst)
Jag krymper alltid på höga höjder.

TANTEN
Så praktiskt! Men åh, vad jag blev törstig. Nu skulle det smaka gott med en drink. Kan man få sig en liten drink?

OSKAR(med sin egen röst, väldigt oroligt)
En drink? (med förställd röst) En drink?

TANTEN
Ja, en Manhattan eller en Gin Fizz.

OSKAR(med förställd röst)
Ginfiisss?

TANTEN
Ja, en drink. Man blandar ihop och så mixar man drinken. Det vet du väl, älskling?

OSKAR(för sig själv)
Blandar ihop och mixar drinken?

TANTEN
Jag går och gör det bekvämt för mig, så kommer du med drinken sen va?

(Tanten går ut i sovrummet)

Oskar går fram till kylskåpet, öppnar kylskåpsdörren

OSKAR
Man blandar ihop... Man blandar ihop... (Oskar vet inte vad han ska ta. Till slut tar han några flaskor) Blanda ihop...

(Därinne i sovrummet börjar Tanten sjunga, nynna en italiensk kärleksaria och Oskar sjunger med men på sitt eget sätt och i sin alldeles egna tonart)

TANTEN(sjunger inifrån sovrummet)
Aaaaaa!

OSKAR(sjunger)
La, la, blanda!..

TANTEN(sjunger inifrån sovrummet)
Aaaaaa!

OSKAR(sjunger)
Man blanda blanda!

TANTEN(sjunger inifrån sovrummet)
Aaaaaa!

OSKAR(sjunger)
Blaaaaaanda! Blanda ihop... Blaaaaanda ihoooop! Blanda! Blanda!

(Oskar häller med glatt humör vad som finns i flaskorna i ett tjusigt drinkglas. På den första flaskan: en överkorsad råtta. På den andra: en dödskalle. På den tredje: en sköldpadda som kräks. /Grön Ramlösa, krossade brustabletter och socker/ Oskar avrundar med några stänk citronsaft från en plastcitron. Drinken bubblar och fräser)

TANTEN(ifrån sovrummet)
Hur går det älskling?

MAMMAN(nerifrån gården)
Oskar, vi kommer!

OSKAR(springer fram till fönstret; för sig själv)
Mamma! (till Mamman) Ja, vad är det!

MAMMAN(nerifrån gården)
Vi kommer! Pappa och jag! Vi ska rädda dig från branden!

OSKAR(för sig själv)
Dom kommer, dom kommer!

(Oskar springer fram till dörren för att vrida om dörrlåset. Musik som illustrerar att gubben är på väg uppför brandstegen. Plötsligt dyker gubben upp i fönstret. Gubbens ena ytterrocksärm fastnar i en spik i fönsterkarmen. Oskar stirrar på gubben, springer fram, tar Tantens paraply och slår det i skallen på gubben - sovrumsdörren öppnas)

TANTEN(glosögt i sovrumsdörren)
Vad är det för oljud? Var gör du älskling?

OSKAR(slår på gubben; med förställd röst)
Mixar drinken!

(Oskar slår på gubben med vansinnig frenesi. Man ser hur gubbens hand försvinner ur ärmen som fastnat i spiken och man hör ett väldigt buller när gubben till slut faller ner längs stegen)

GUBBRÖSTEN(i fallet)
Ahhhh!

(Gubben störtar ner i buskarna där nere på gården. Det plingar från gitarren)

MAMMAN(utifrån)
Oskar, Oskar!

TANTEN(inifrån sovrummet)
Kommer du med drinken då, älskling?

OSKAR(med förställd röst)
Jaaa!

(Oskar drar i ärmen som fastnat. Han drar in en jättestor överrock genom fönstret)

TANTEN(inifrån sovrummet)
Älskling, drinken!

MAMMAN(utifrån)
Oskar, Oskar - var är du?!

(Det bullrar utanför dörren. Oskar springer snabbt till dörren och låser den i sista ögonblicket)

MAMMAN(utifrån)
Herregud, dörren är låst! Öppna! Öppna! Pappa, var har du nyckeln!

PAPPAN(utifrån)
Den ska ju vara här nånstans!

(Mamman öppnar brevlådelocket och ropar)

MAMMAN(genom brevlådan)
Oskar! Oskar!

TANTEN(från sovrummet)
Vad är det för röster?

MAMMAN(genom brevlådan)
Oskar! Oskar!

OSKAR(med förställd röst)
Öhhh... öhhh... (slänger igen brevlådelocket) Det är grannarna. Det är så besvärliga. Dom lever om och ska skiljas hela tiden. Dom har en liten pojke, han heter Oskar och -

TANTEN(kommer ut ur sovrummet)
Älskling, du pratar för mycket, var är drinken?

(Oskar hugger tag i drinken, sätter dit ett litet rött drinkparaply, springer fram till Tanten, ger henne drinken)

OSKAR(med förställd röst)
Varsågod!

(Drinken har stått till sig. Den är nu rena häxbrygden. Den är alldeles illgrön och bubblar och jäser)

TANTEN
Tack!

MAMMAN(utifrån)
Oskar, Oskar!

(Tanten stjälper i sig nästan hela drinken. Tanten ser plötsligt jättekonstig ut. Hon vinglar till, tar paraplyet, stödjer sig på det som en krycka, vinglar ut i lägenheten)

TANTEN
Åhhh - åhhhhh - å-hååååå!

PAPPAN(utifrån)
Nu har jag hittat nyckeln!

TANTEN
Åhhh - åhhhhh - å-hååååå!

(Tanten vinglar fram till ytterdörren. Oskar försöker leda bort Tanten från dörren, men det är helt omöjligt. Just som ytterdörren öppnas vinglar plötsligt Tanten ut i sovrummet med paraplyet i handen)

TANTEN(från sovrummet)
Åhhh - åhhhhh - å-hååååå!