Radiogrammofonen står på i vardagsrummet: man hör Lennart Hyland referera skidstafetten i Olympiska spelen l964. Mamman vattnar blommorna i vardagsrummet. Pojken in utifrån gården, kastar sina lovikavantar i ett hörn - springer in till sitt rum.

MAMMAN:
Ska du inte heja på Assar!

POJKEN:
Jag skiter i Assar!

(Pojken sliter åt sig sitt balsaplan och kastar det mot väggen ovanför sängen)

MAMMAN(i dörren):
Vad gör du!

POJKEN:
Ingenting!

MAMMAN:
Ska du bli likadan som pappa!

POJKEN:
Kan man aldrig få vara ifred i det här huset!

(Pojken sätter sig på sin säng. Radiogrammofonen hörs från vardagsrummet: Lennart Hyland meddelar att Mäntyranta kommer att ta guldet för Finland)

MAMMAN(till pojken):
Vad har ni bråkat om?

POJKEN:
Vi bråkar aldrig!

(Från radion hörs Lennart Hyland skrika att Assar Rönnlund tagit täten; mamman går fram till radion och höjer ljudet)

MAMMAN:
Hör du, Assar leder!

POJKEN(fram till radion):
Heja Assar! Du vinner!

PAPPAN(in):
Han förlorar.

POJKEN:
Han leder ju!

PAPPAN:
Han kommer att ramla!

MAMMAN(till pappan):
Tyst med dig!

PAPPAN(till pojken):
Du minns väl vad som hände mig i folkskolan!

MAMMAN:
Jaha - du bröt skidorna tio meter före mål för att dom var fulla med husbock!

PAPPAN:
Just det!

(Lennart Hyland skriker att Assar Rönnlund går över mållinjen)

POJKEN:
Vi vann! Assar klarade det! Vi är guldmedaljörer!

PAPPAN:
Nästa gång kommer han att förlora.

(Pojken går till sitt rum)

Det blir kväll. Radiogrammofonen spelar "Nu tändas åter ljusen i min lilla stad" med Gunnar Wiklund. Pojken tar upp sitt flygplan och sätter på det vingen.

MAMMAN(till pappan):
Har du köpt nån present?

PAPPAN(ut):
Jag ska lämna tillbaks snöskyffeln till Petterssons.

MAMMAN:
Petterssons! Har du bosatt dig hos Petterssons!

PAPPAN(utifrån):
Hos Petterssons kan man vara människa!

MAMMAN(in till pojken):
Nu måste du lägga dig!

POJKEN:
Var är pappa?

MAMMAN:
I morgon kommer tant Lovisa!

POJKEN:
Den skitkäringen!

MAMMAN:
Du vet inte vad hon kommer att ge dig!

POJKEN:
En brakskit!

MAMMAN:
Vill du att pappa stoppar om dig när han kommer hem?

POJKEN:
Nu slutar vi prata! Du måste sova!

MAMMAN(skrattar):
Men jag är inte trött!

POJKEN:
Det är du visst!

MAMMAN:
Sov gott!

(Pojken lyfter på madrassen och tar fram dagboken. Pojken läser)

POJKEN:
Den 11 februari l964. Tant Lovisa på telegrafstationen säger att varje människas kropp är en fågelbur. Ibland finns det en fågel som lyser som en lampa därinne. Men ibland är det alldeles mörkt... Vilken skit man skriver! (river ut sidan, knycklar ihop den och kastar den under sängen, tar pennan, dyker ner under täcket - där i sänggrottan tänder han sin ficklampa och täcket blir transparant) Den 12 februari l964. I dag sa pappa att han tycker att jag är bäst. Pojkarna Pettersson är bara dynga sa han. På kvällen berättade han roliga historier för mig. Han... (sliter plötsligt av sig täcket; kastar pennan) Jävla skit! (ber) Gode Gud! Det är inget fel på min pappa! Han har det så svårt bara! Han vill inte alls att jag ska försvinna! Och han tycker inte alls bättre om pojkarna Pettersson än om mig! Om han säger nåt annat beror det på att vi har det så fult här hemma och att mamma hela tiden tjatar om att vi ska bila till Varberg. Kan hon inte begripa att pappa har annat att göra än att ta körkort! Förlåt om jag tog i, men jag älskar min pappa!.. Och så kan han trolla! Klart slut - Amen!

(Pojken kastar sig under täcket)

En bil far förbi ute på vägen och som bilen närmar sig huset lyser dess strålkastare upp fönstret i pojkens rum och man ser en ljus fönsterrektangel långsamt flytta sig på väggen. Strax därpå hör man steg på förstubron. En dörr gnisslar. En klocka slår tolv slag och gungstolen börjar gunga.

PAPPAN(som spöket):
Åhhhhh!.. Åhhhhh!.. Åhhhhh!.. Uuuuuu!.. Vaaakna!.. Vakna!..

POJKEN:
Vad är det?..

PAPPAN(som spöket):
Det är jaaag!.. Det osaaaliga huuusspöööket!..

POJKEN:
Det är du pappa!

PAPPAN(som spöket):
Din faaar är döööd! Döhöööd!

(Fönstret far upp med en smäll och det vräker in yrsnö utifrån natten)

POJKEN:
Mamma! Mamma!

PAPPAN(som spöket):
Och duuu ska döhööö!

(Pojken springer mot dörren, fångas upp av mamman som har anlagt en skönhetsmask - hon ser i det svaga ljuset ut som ett andra spöke)

POJKEN:
Hjälp!

MAMMAN:
Det är ju jag!.. (tar bort gurkskivorna från ögonen) Det är bara gurka!

POJKEN:
Kan vi inte sova hos tant Lovisa?

PAPPAN(som spöket):
Lovisa är en skitkäring!

MAMMAN:
Vad sa du?

PAPPAN(som spöket):
Lovisa är en skiiitkäääring!

(Spöket börja skratta - mamman sliter av pappan hans spöklakan)

POJKEN:
Pappa.

MAMMAN(till pappan):
Idiot!

PAPPAN:
Nu gjorde ni i byxorna va!

MAMMAN:
Tänker du skrämma ihjäl honom!

POJKEN:
Pappa! Hur fick du snön att yra in!

MAMMAN(till pojken):
Nu går vi och lägger oss!

POJKEN:
Berätta hur du gjorde pappa!

PAPPAN:
Du hör vad mamma säger!

POJKEN:
Berätta bara lite!

PAPPAN:
Du är för liten. Sånt här begriper du inte!

(Pappan går till sovrummet. Mamman tänder John Blund-lampan ovanför sängen i vilken pojken åter lagt sig)

Morgon. Man hör stök från köket. Radiogrammofonen står på och spelar: "Lyckliga gatan" med Anna-Lena Löfgren. Telefonen ringer en lång och märklig signal. Pojken vaknar; sätter sig hastigt upp i sängen - lägger sig genast och låtas sova.

MAMMAN(från köket):
Det är tant Lovisa! (går in till telefonen) Hallå! Godmorgon tant Lovisa. Nej, han sover fortfarande.

PAPPAN(in till pojken):
Det har fallit nysnö!

POJKEN:
Jag sover!

MAMMAN:
Har den gömt sig på vinden?

PAPPAN:
Du vet väl vad jag kan göra när det fallit nysnö!

POJKEN:
Jag sover!

MAMMAN:
Men tant kommer väl ändå? Ja, gör det! Adjö!

(Mamman ut i köket där hon hämtar pojkens present)

PAPPAN:
Är du sur?

POJKEN:
Jag vet att du kan trolla när det fallit nysnö!

MAMMAN(in; till pappan):
Väck honom inte i förväg!

PAPPAN:
Skrik inte! Han sover!

MAMMAN:
Nu börjar vi!

MAMMAN OCH PAPPAN(sjunger):
Med en enkel tulipan
på bemärkelsedan
vi har den äran
vi har den äran
att gratulera

MAMMAN:
Varsågod!

POJKEN(tar det platta paketet):
En skiva!

MAMMAN:
Det är den där orkestern från England!

POJKEN:
Tack!

MAMMAN:
Spela den!

PAPPAN:
Vänta!

MAMMAN:
Vad är det!

PAPPAN:
Först måste jag laga radiogrammofonen!

MAMMAN:
Det är inget fel på radiogrammofonen!

POJKEN:
Pappa vet nog vad han gör!

(Pappan vänder på radiogrammofonen och häktar av bakstycket)

PAPPAN:
Håll i här!

POJKEN:
Hur många rör är det?

PAPPAN:
Hundraförti!

POJKEN:
Va många!

PAPPAN:
Många! Petterssons radiogrammofon har tusen!

POJKEN:
Dom glöder!

PAPPAN:
Här är ett som är trasigt!

MAMMAN:
Vi har väl inga nya rör!

POJKEN:
Och där är ett till!

PAPPAN:
Flytta på dig!

MAMMAN:
Är den reparerad nu!

(Pappan lägger upp en bunt losslitna kablar på grammofonen)

PAPPAN:
Varsågod! En portion spagetti!

POJKEN(skrattar)

MAMMAN(till pappan):
Vad gör du! Har du förstört radiogrammofonen!

PAPPAN:
Vi köper en ny!

MAMMAN:
För vad då!

PAPPAN:
Vi har pengar!

MAMMAN:
Dom pengarna ska vi ha för att åka på semester till Varberg!

PAPPAN(till pojken):
Du skulle aldrig ha tagit i röret!

MAMMAN:
Skyll inte ifrån dig!

POJKEN:
Skäll inte på pappa!

MAMMAN(till pappan):
Och var har du din present!

PAPPAN:
Present och present...

MAMMAN:
Vad har du köpt!

PAPPAN:
Köpt och köpt...

POJKEN(till mamman):
Jag vet att pappa har världens finaste present!

MAMMAN(ut):
Kaffet!

(Det visslar till från kaffepannan i köket)

POJKEN:
Visst har du en present till mig!

PAPPAN:
Det är klart!

POJKEN:
Var är den!

PAPPAN:
Jag har trollat ihop en hemlighet!

POJKEN:
En ny grammofon?

PAPPAN:
Bättre upp!

POJKEN:
Ett radiostyrt flygplan?

PAPPAN(skakar på huvudet)

POJKEN:
Jag kan inte!

PAPPAN:
Brmm brmm! Brmm brmm!

POJKEN:
En gocart?!

(Pappan viskar i pojkens öra)

POJKEN:
MAMMA! MAMMA! PAPPA SKA...

PAPPAN:
Shhh! Säg inget än! Det ska bli en överraskning!