En gymnastiksal. Lektionen har slutat, skoldagen är över. Fyra barn har dröjt sig kvar. De spelar basket. Spelet är, till en början, uppsluppet och lekfullt. Alla av barnen har långa näsor.

FLICKAN(till första långnäsan):
Ta det då!.. Stå inte och sov - du är inte hemma hos mamma nu!

ANDRA LÅNGNÄSAN(till första långnäsan):
Morsgris!

POJKEN:
Här!

FLICKAN(till första långnäsan):
Du är värdelös! Titta, nu fick han bollen.

FÖRSTA LÅNGNÄSAN:
Jag tror att jag har tappat min klocka...

FLICKAN:
Nu gjorde dom mål!

ANDRA LÅNGNÄSAN:
Vilket mål!

FLICKAN:
Hur kan du stå och tänka på din idiotiska klocka nu!

FÖRSTA LÅNGNÄSAN:
Vad då! Jag har ju tappat den!

ANDRA LÅNGNÄSAN(till pojken):
Man skulle vara lika bra som du.

FLICKAN(till första långnäsan):
Du är värdelös!

POJKEN:
Äh, bråka inte med honom. Vi sticker hem till mig i stället.

FLICKAN(till första långnäsan):
Om du ändå var som Lasse! Nästa gång vill jag vara i hans lag!

ANDRA LÅNGNÄSAN:
Nä, jag är ju redan i hans lag!

POJKEN:
Kom så sticker vi.

FÖRSTA LÅNGNÄSAN(tar upp ett papper):
Vänta - här ligger något!

FLICKAN:
Det är väl din idiotiska klocka.

FÖRSTA LÅNGNÄSAN(läser):
Farlig smitta i omlopp. Bli ej smittad! Ni tappar näsan!

ANDRA LÅNGNÄSAN:
Vad står det mer?

FLICKAN:
Han försöker bara göra sig märkvärdig.

ANDRE LÅNGNÄSAN(läser):
Smittan finns där ni minst anar det. Var på er vakt. Ni tappar näsan och blir olycklig.

FLICKAN:
Det där tror jag inte på.

POJKEN:
Min mamma och pappa och deras mammor och pappor och alla andra mammor och pappor före dom har haft lång näsa. Man kan väl inte förlora något hux flux som man haft hela livet?

(En olycksbådande melodi hörs)

FÖRSTA LÅNGNÄSAN(läser):
Bry er ej om den som blir smittad. Det kan vara farligt. Ni kan själv tappa näsan.

POJKEN:
Nu går vi va?

(Pojken börjar tappa sin näsa. De tre långnäsorna vänder sig bort från honom. Flickan vänder sig om, ser pojken)

FLICKAN:
Men?

(De två långnäsorna bryter sig ut ur scenen)

FÖRSTA LÅNGNÄSAN och ANDRA LÅNGNÄSAN(sjunger):
Smittan,
hittan, dittan, dattan,
sprider sig som attan!

I ena stunden är du glad i grunden
i den andra är du sjuk och bunden!

Smittan,
hittan, dittan, dattan,
sprider sig som attan!

Smittan gör dig trött och sjuk och dum
Smittan gör dig lessen, arg men ändå stum!

Smittan,
hittan, dittan, dattan,
sprider sig som attan!

(De två långnäsorna dansar ut ur salen. Flickan dröjer sig kvar hos pojken, men långnäsorna hämtar henne)

Pojken sitter på golvet i gymnastiksalen. Han kämpar för att få fast sin näsa. Första långnäsan har återvänt till salen.

POJKEN:
Du, hjälp mig att få fast näsan igen. Jag klarar inte av det alldeles själv... Om du hjälper mig ska jag lära dig några nya bolltrick...

FÖRSTA LÅNGNÄSAN:
Är det du som tagit min klocka?

POJKEN:
Varför skulle jag ha gjort det?

FÖRSTA LÅNGNÄSAN:
Du har ju tappat näsan.

POJKEN:
Äh, näsan kommer jag att ha fått fast på ett ögonblick.

FÖRSTA LÅNGNÄSAN:
Kan någon tappa näsan så kan han också stjäla en klocka.

POJKEN:
Jag har inte stulit din klocka. Du har tappat den. Det sa du själv alldeles nyss.

FÖRSTA LÅNGNÄSAN:
Ge mig klockan nu.

POJKEN:
Du är inte riktigt klok.

FÖRSTA LÅNGNÄSAN:
Säg om det om du törs.

POJKEN:
Du är knäpp i skallen.

(Långnäsan hör någon komma)

FÖRSTA LÅNGNÄSAN(ut):
Du kommer att få ångra det här.

(Pojken fortsätter försöka få fast sin näsa)

Vaktmästaren kommer in i salen och börjar sopa golvet. Han nynnar på "Smittan". Han ser pojken sitta med ryggen till.

POJKEN:
Äh... Det går inte.

VAKTMÄSTAREN:
Hallå där lille vän, vad är det som inte går?

POJKEN:
Inget.

VAKTMÄSTAREN:
Låt mig få se!

POJKEN:
Det är inget har jag sagt!

VAKTMÄSTAREN:
Oj då, vi är visst lite ur humör i dag. Men jag ska hjälpa dig... Du är kanske lessen för att du har spelat boll och förlorat?

POJKEN:
Jag vann.

VAKTMÄSTAREN:
Det var duktigt, men då... (upptäcker att pojken inte har någon näsa) Fy tusan!.. Gå genast härifrån! Du har ingen rätt att vara här!

POJKEN:
Jag har lika stor rätt att vara här som du.

VAKTMÄSTAREN:
En som tappat näsan har aldrig rätt. Han har bara fel. Läs här - nävisst, såna som du kan ju inte läsa.

POJKEN:
Jag går i trean och har lärt mig läsa för länge sen.

VAKTMÄSTAREN:
Vad står det då? Vad i helskotta står det då!

POJKEN:
Skrik inte.

VAKTMÄSTAREN:
Läs!

POJKEN:
Det står... det står...

VAKTMÄSTAREN:
Nå?

POJKEN:
En orm har... (vaktmästaren väser) En orm har... En orm har räkor i sina kalsonger.

VAKTMÄSTAREN:
Det står det inte! Det står: Den som är smittad har alltid fel!

POJKEN:
Jag kunde läsa förr-förra lektionen.

VAKTMÄSTAREN:
Inbillning! Du kan inte ens spela boll!

POJKEN:
Jo, det kan jag. Det är jag bäst på!

VAKTMÄSTAREN:
Visa det då!

(Den olycksbådande melodin hörs)

POJKEN(missar korgen):
Det måste vara något fel på bollen... Jag försöker en gång till.

(Pojken missar korgen igen)

VAKTMÄSTAREN:
Det är dig det är fel på.

POJKEN:
Det var inget fel på mig innan jag tappade näsan.

VAKTMÄSTAREN:
Vad bryr jag mig om det - nu har du ju tappat näsan. Ut med dig! Visa dig inte här igen!

POJKEN:
Du kan väl tala om för mig hur jag får fast den?

VAKTMÄSTAREN:
Hahaha! Du får aldrig fast den igen. Du kommer bara att bli olyckligare och olyckligare.

POJKEN:
Men om...

VAKTMÄSTAREN:
Försvinn!