Tidens hundar

av Börje Lindström




SCEN 1

Det blir ljust. Det är alldeles tyst och stilla. Det enda som hörs är ett sprött fågelkvitter. Plötsligt bryter Stora Ljudkakafonin ut. Gökur hoar, väckarklockor ringer, kyrkklockor slår, bilar startar, tågen skramlar, rälsen dunkar och överallt tutar det.

Mamman in med flickan i hälarna. Mamman tittar på klockan hela tiden. Flickan stannar.

LISA
Mamma, vänta. Jag måste knyta skorna.

MAMMAN
Du knöt dom ju alldeles nyss, kom nu.

LISA
Låtsasskorna.

MAMMAN
Men Lisa! Vi måste skynda oss! Möte tio och femton, arbete, arbete, neddragningar elva noll fem, arbete, arbete, öppen arbetslöshet elva och trettiåtta och tolv och tio ska jag ringa till din storebror Anton och säga att den är tolv och tio, och sen är det arbete, arbete, jobba över, ligga i och hänga i och så - träningen till Småstjärnorna! Kommer du ihåg stegen?

LISA
Ja! Det är klart! Jag ska vinna! Alla andra ska försvinna!

MAMMAN
Showtime!

LISA
Uh, uh.

MAMMAN
Nej, nej, så här ska det vara. Uuuu, uuuu - like a virgin, for the very - oj då, är klockan så mycket, kom nu!

LISA
VÄNTA mamma! VÄNTA! Gå inte ifrån mig MAMMA!

MAMMAN
Jag måste hinna med bussen, annars får jag sparken. Kom nu!

LISA
Titta, en vattenpöl.

MAMMAN
Lisa, vi har bråttom. Tiden bara snurrar på, förstår du.

LISA
Jag önskar att tiden stannade.

MAMMAN
Skynda dig nu!.. Men Herregud! Jag har ju telefonmöte! Hallå, ja, jag är här! Hallå, mottagningen är lite dålig. Hörs det bättre här? Ja, jag står stilla här. Jag har talat med Bosse Blixt. Mhm, mhm, ja, vi måste verkligen ligga i och hänga i!

LISA
Men mamma, bussen då?

MAMMAN
Shh!.. Jag tar hand om det. Omedelbart! Jag ligger i nu, jag lägger på nu, jag hänger i och ringer från kontoret och tar utskrift.

LISA
Titta, ett björnhår!

Busstut. Mamman tar tag i Lisas ryggsäck och släpar Lisa efter sig.

MAMMAN
Vi hinner, vi hinner, vi hinner!

Lisa böjer sig hastigt ner för att snabbt undersöka håret. Då glider ryggsäcken av henne och mamman springer ensam - med ett stadigt tag om ryggsäcken - mot bussen.

Lisa plockar fort upp hårstrået, håller det inuti sin hårt knutna hand, ser mamman försvinna ur sikte och rusar efter henne, men snubblar och slår sig.

LISA(i kullerbyttan)
Mamma! Vänta!

Lisa blir liggande på marken.

SCEN 2

En rufsig och oförskämt pigg vildhund uppenbarar sig. Han ser sig först noga omkring och springer sedan fram mot Lisa. Nosar upp hårstrået - som är stämt i G-dur - i Lisas hand. Slår till strået: Djing!

Lisa stirrar häpet på hunden.

LISA
Björnvarning. Björnvarning. (sätter upp händerna i boxarposition) Björnvarning. (som ett larm) I-ih-i-ih-i.

LUDDE(i statyposition)
Björnvarning - björnvarning
åh, hej, det är (går mot Lisa) bjöööööörnvaaaarning - aj!

LISA
Är du ingen björn eller?

LUDDE
Näää. Jag är vildhund. Fast jag har gjort mig illa i tassen. Aj, aj. Håret du har i handen är ett vildhundshår. Lyssna. (Djiiiing!) Vildhundshår. Stämt i G-dur. Jag heter Ludde.

LISA(lägger ner strået i fickan)
Jag heter Lisa. Får jag se?

LUDDE
Aaaaj!

LISA
Jag har ju inte tagit i dig än.

LUDDE
Nähä?

Lisa fram till Ludde igen för att ta i tassen.

LISA
Usch, du luktar ju. Vi har jättedyr parfym och deo hemma och vi luktar verkligen inte oss själva längre. Vi ligger i nu och hänger i nu, i dessa svåra tider.

LUDDE
Men hur ska man kunna snosa ifatt dig då om du går vilse? Om du inte luktar dig själv?

Lisa blir tyst. Blyg.

Lisa springer bort och sätter sig och kikar ut bakom sina högt uppdragna knän. Ludde sätter sig likadant, men på sitt hundsätt, och Ludde och Lisa tittar ping-pong.

LUDDE
Kom!

LISA
Nää, jag törs inte.

LUDDE
Jooo. (Ludde sträcker ut sina tassar. Lisa tar dom blygt. Det gör ont i Luddes onda tass) Aaaj, nej, nej, släpp inte taget, jag kan vänja mig.

LISA
Säkert?

LUDDE(dansar och sjunger)
Om jag inte kan, om vi inte fann - varann
skulle vi aldrig kunna snurra, aldrig - ishockeyhurra

kom till min värld av blommiga gardiner
kom till mitt rum med vita porsliner

för finns det nån som sliter ner sura miner
och nån som kan välta en vas
så att pruttar går i kras
så är det jag, är det jag, är det jag,
är det - knuffa mig, jag har hakat upp mig -
jaaaaaaaag!
tack så mycket!

LISA
Tihi... Knuffa mig, knuffa mig, jag har hakat upp mig.

Ludde börjar snurra åt vänster.

LUDDE
Följ mig dit där tiden står stilla! Ett, två, tre! Vänster, vänster, vänster!

LISA
Men, vänta... Det känns fel... Är du säker på att det här är rätt? Klockan går ju ditåt och solen går ju ditåt? Ska vi inte ditåt?

LUDDE
Hitåt, hitåt, hitåt. För här borta står tiden stilla!

LISA
Förresten är klockan väldigt mycket, och så har jag Småstjärnorna att tänka på, jag borde nog -

LUDDE
Åt vänster, åt vänster, åt vänster.

LISA
Men är du säker?

LUDDE
Hitåt, hitåt, hitåt!..

MAMMAN
Lisa!

Ludde lägger tassarna över huvudet och gnyr. När han gör det, gör det ont i hans tass. Lisa går för att skamset möta sin mamma.

SCEN 3

Mamman kramar om Lisa.

MAMMAN
Så ja. Nu är allting bra igen. Hallå, taxi! (det ringer) Jag måste ta det här nu. Gå och lek ett tag. Hallå, nej har inte hunnit till kontoret än. Mmm... Jaha, jaha, jaha? Lisa, gå nu! Det är viktiga saker på gång! Ja, men Ruskträsk Industries då? Luran Sniik säger ju go?

LISA
Det är viktiga saker på gång.

LUDDE
Viktiga saker, viktiga saker, V - V- V - Vänster, vänster, vänster! Vänster, vänster!

LUDDE och LISA
Åt vänster, åt vänster, åt vänster! Åh, vad fort det går!

MAMMAN(i telefon)
Mmm... Mmm... Tid är pengar!

LISA
Har du inte ont?

LUDDE
Nä, det känns inte ett dugg. (för sig själv) Aj.

LUDDE och LISA
Åt vänster, åt vänster, åt vänster!

LISA
Fortare och fortare och fortare -

LUDDE
Och så lite magiskt pulver!

LISA
Men nu går det ju långsammare.

MAMMAN
Mmm... Jaaa...

LUDDE
Långsammare och långsammare.

Lisa och hunden snurrar nu väldigt långsamt, men mamman avlägsnar sig snabbt som en vattendroppe på en bilruta.

LUDDE och LISA
Lååångsammare och lååångsammare.

LISA
Nej, nu går det inte mer, det tar emot så förskräckligt.

LUDDE
Nu - nu står allt stilla. Kom, så hoppar vi!

LISA
One, two and three.

Lisa och Ludde hoppar ner samtidigt. Ser sig omkring.

SCEN 4

LISA
Men du Ludde, det ser ju precis ut som vanligt, för den där vattenpölen känner jag igen.

LUDDE
Det där är ingen vattenpöl. Det är Loop-Snor. Den Vandrande Tjärnen. Men den är lite förkyld just nu. Host-host.

TJÄRNEN
Host, host.

Lisa och Ludde blir rädda. Hoppar bakåt.

LUDDE
Aj, då. Bäst vi går.

LISA
Loop-Snor?

Det märks att Ludde har jätteont. Han sträcker fram tassen och gnyr.

LISA
Jag kan blåsa.

Lisa blåser på det onda.

LUDDE
Du förstår, tidigare, inne i tiden, var vi hundar slavar. Vi låg på golvet och ylade hela dagarna medan människorna arbetade ihop pengar till vårt torrfoder.

LISA(om den onda tassen)
Hur känns det?

LUDDE
Bra!.. Men en dag kom en soptunna rullande och bingade och bångade som en stor, stor kyrkklocka. Inuti tunnan fanns en påse magiskt pulver... Oj då...

LISA
Varför går du så försiktigt?

LUDDE
Shhh. Här sover alla klockor i sin jättesäng. Vi är på Tidlösa Ängen.

Här ligger timglas och myser
sekundfötter utanför täcket och fryser

här finns gula klockor från Kina
klockor som tar tid på bina
klockor från Rom i historiens gryning
klockor som mäter havets dyning
klockor som stannat
när någon dött
klockor som ringt på morron
för den som är trött

klockor av alla arter
klockor för dummer och smarter

solklocka och atomur
klockan som sågs av Ben-Hur
alla tar dom en lur

zzzzznark, zzzzznark, zzzzznark

LISA
Men det kan faktiskt vara bra att klockorna är vakna. Som när det är söndag och mormor är på besök och ska bjuda på pannkakor prick klockan tolv och klockan är bara elva. Och man hör hur mormor vispar grädde, tssstjj, tssstjj. Fluffvispad grädde och hjortronsylt, tänk, en alldeles nygräddad pannkaka med små hål där gräddmojset och syltmojset droppar ut...

LUDDE
MMMMmmjjjamm!

LISA
Då är det bra med klocka, för då kan man sitta där en hel timme och längta, för det händer bara en gång om året, för vi har inte tid med mormor mer för hon är så gammal att hon inte ligger i och hänger i längre. Som vi andra.

LUDDE
Jag kan snurra tillbaka dig om du vill.

LISA
Nej, för vi skulle ha ritat en potatis tills i dag och jag har inte fått till den riktigt. (tar upp sitt ritblock) Vad tycker du den liknar?

LUDDE
En skottkärra.

LISA
I går liknade den en parksoffa. Om jag har hur lång tid på mig som helst kan jag kanske få till en riktig potatis... Jag sitter här och gör det.

LUDDE
Javisst, för nu är vi framme.

STÄNG FÖNSTRET


Texten är hämtad från www.borjelindstrom.se


© Börje Lindström 2003. Texten skyddas av Lag (1960:729) om upphovsrätt till litterära och konstnärliga verk och motsvarande internationell lagstiftning.
Upphovsrätten bevakas kontinuerligt av Sveriges Författarförbund och Sveriges Dramatikerförbund.