FÖRSTASIDAN | PJÄSER | BÖCKER | INFO | INTERVJU | LÅDAN | LÄNKAR | E-MAIL



I N T E R V J U





Större bild
LÄS EN TIDIGARE INTERVJU




Friluft, flocken och framtiden


intervju av helena håkanson, våren 2010


- Jag har aldrig velat tillhöra den stora massan. Aldrig nånsin. På dom stora festerna hittar du mig ute i köket med det lilla köksgänget. Inte där ute i dom fullproppade salongerna.

Så säger Börje Lindström i denna nya intervju med Helena Håkanson där han talar om sitt författarskap, om framtiden och om varför han skriver finansartiklar.

Helena Håkanson:
Du har skrivit pjäser, dikter, böcker och mycket annat skönlitterärt, men du har också skrivit artiklar om finansmarknaderna?

Börje Lindström:
- Ja.

Du var den ende i Sverige som år 1998 började varna för en fasansfull börskrasch. Varför bestämde du dig för att skriva om marknaderna?

- Om du tänker dig en flygbild av en friluftsdag om vintern i Lappland i 1960-talets början så ser du en massa skidspår som till slut bildar ett enda spår i en enda riktning. Men så plötsligt viker ett litet skidspår av från det stora spåret.

- På det där ensamma lilla skidspåret skidar en liten kille fort, fort från dom andra, rakt in i skogen. Och där inne i skogen så ställer han sig stilla, stöder sig andfådd på skidstavarna och andas in lukten av granbarr i tystnaden.

- Sen hörs det förstås några röster, det går ju inte så bra att fly obemärkt på ett par skidor i spårsnö. "Börje, kom tillbaka, vi väntar ju på dig!"

- Så var det med mig den gången och så har det varit sen dess. Jag har aldrig velat tillhöra den stora massan. Aldrig nånsin. På dom stora festerna hittar du mig ute i köket med det lilla köksgänget. Inte där ute i dom fullproppade salongerna.

Vad har det med marknaderna att göra?

- Marknaden är den stora massan. Massornas massa om du så vill. När marknadens stora flock börjar rusa så rusar alla i samma riktning. Ingen vet varför dom andra rusar men alla följer flocken.

- Ute på savannen rusar alla djur i flocken åt samma håll, från dom största gasellerna till dom minsta, och ute på marknaden skubbar alla aktörer åt samma håll, från dom stora kanonerna till Erik Svensson i Göteborg.

- Det spelar ingen roll vilken utbildning du har, vilken inkomst du har eller ålder. Tillhör du den stora flocken är du förlorad, för förr eller senare rusar flocken plötsligt mot klippstupet.

- Du måste vara en outsider för att se vart marknaden tänker ta vägen. Författare är av tradition outsiders, ekonomer är det inte.

Kan man säga att du är fascinerad av marknaden?

- Fascinerad och skrämd. På nåt sätt skrämmer folk mig när dom gaddar ihop sig i massor. Dom kan lura sig själva till vad som helst. En risbråte som driver omkring ute på havet kan, som Gustave le Bon beskriver i Massans psykologi, bli till en grupp skeppsbrutna som ses av en hel skeppsbesättning. Och risbråten blir först en risbråte när skeppet kommer jämsides och räddningen ska ta vid.

- Nazismen ska man bara inte tala om. Sällan har massan löpt så käpprätt över stupet. Hitler var huvudet på hästen, men hästkroppen bar honom.

- Dom stora spekulationsmanierna historien igenom är dom bästa exemplen på hur individen förlorar sitt förstånd och slutar ta ansvar när han eller hon sugs upp av en massrörelse.

- Och det fascinerande och skrämmande är att så länge som vansinnet pågår så upplevs det som högst normalt av alla dom iblandade, vare sig det gäller nazismens utrotning av judar eller tulpanspekulationen en gång i Holland. För att inte tala om spekulationen i vår tid.

- Den största galenskapen utspelas alltså i ett tillstånd som den stora massan just då uppfattar som normalt. Flocken kan aldrig se sig själv utifrån.

Vad har du fått för reaktioner på dina artiklar?

- Jag har fått massvis med mail från andra outsiders som sett eller anat samma sak som jag själv.

Inga hatmail?

- Tja, det kom ett mail en vecka innan kraschen år 2000. Det var en ung kille som skrev "Greed is good, greed is good". Man riktigt hörde flocken flåsa. Sen gick det som det gick.

Hur blir man rik på börsen?

- Chansen att bli rik på börsen är i princip noll för dom allra flesta människor. Den beska sanningen är att en vanlig människa inte har på marknaderna att göra.

Vad menar du?

- Det finns ingenting som kräver så mycket av utövaren som framgångsrik spekulation. För det första är det troligt att om inte han eller hon varit en vinnare redan från början, ordförande i elevrådet och så vidare, är det knappast troligt att han eller hon blir en vinnare på marknaderna.

- Men även om nu en mycket intelligent och framgångsrik person ger sig in på marknaden är framgången där inte alls garanterad. Han eller hon måste ha ett fantastiskt tålamod och en närmast marinkårsmässig psykisk disciplin och helt och hållet vara utan ego. Det brukar falla på det sista. Du kan ha ett oerhört ego som framgångsrik tjänsteman, VD eller varför inte författare - men på marknaderna går inte den gubben.

Spekulerar du själv på börsen?

- Om jag gjorde det skulle jag inte tala om det.

Annas Dagbok har nyss kommit ut. Det är en framtidsthriller om en katastrof. Har den boken något att göra med den stora flocken?

- Absolut. Annas Dagbok skildrar ju hur den stora massan reagerar på nyheten om att ett urgammalt dödsvirus smälts fram ur isen i Arktis.

- Den stora massan i Annas Dagbok, och till en början också Anna själv, reagerar precis på det sätt som Elisabeth Kübler-Ross beskriver i On death and dying. Det är ett vetenskapligt arbete som visar hur människor reagerar på beskedet att dom har en livshotande sjukdom.

- Först förnekar patienten att han eller hon är sjuk, sen blir patienten arg. Nästa stadium är att patienten börjar förhandla, typ Gode Gud om du hjälper mig ska jag aldrig mer, ja, du förstår, och när inte det hjälper hamnar patienten i en depression innan han eller hon till sist accepterar sin situation.

- Samma mönster som Kübler-Ross beskriver finns i Annas Dagbok men i Annas Dagbok finns också nånting annat. Annas vilja att inte vara offer. Att ta ansvar för sitt eget liv. Att inte skylla på nån annan.

- Folk är specialister på att skylla sina egna misstag på andra och tar till vilka lögner som helst för att slippa ta ansvar för sitt eget liv. Men Anna tar sitt ansvar för sitt eget liv och därför är hon en hjälte mitt i en ohygglig katastrof.

Om du fick välja en pjäs och en bok bland dina verk, vilka skulle det bli?

- Jag tänker väldigt sällan på det jag skrivit. Så fort jag är färdig med en pjäs eller en bok så har den lämnat mig. Ibland har jag av en händelse läst rader ur sånt som jag skrivit för åratal sen och då har jag alltid ställt mig frågan: Vem har skrivit det här?

- Skrivandet är en sån intensiv process att man helt och hållet befinner sig liksom i en annan värld. När man är klar med sin pjäs eller bok eller vad det kan vara så är dörren till den världen plötsligt stängd. Man kan öppna dörrar till nya världar, nya berättelser, men man kan aldrig igen öppna en dörr till en berättelse som man skrivit färdigt.

- Jag gjorde en dramatisering av Vitterväder för Boulevardteatern i Stockholm. Man ställde sig upp i ungdomspubliken och skrek: "Det här måste bli förbjudet på teater, det är för hemskt!" Det är ju ljuv musik när man dramatiserat sin egen bok om spöken och fanstyg!

- Men trots framgången för Vitterväder som pjäs så borde jag aldrig ha dramatiserat min egen bok. Jag hade varit i den Vittervädervärlden en enda underbar gång och när jag skulle ta mig dit in igen kunde jag inte öppna dörren. För den dörren kan som sagt aldrig öppnas igen.

- Läsaren kan öppna berättelsens dörr hur många gånger som helst, men aldrig författaren.

Du har också gjort flera framtidsförutsägelser? Som ofta också stämt in?

- Ja.

Vad har du mött för reaktioner?

- På framtidsförutsägelserna? Ja, när dom görs så brukar jag få höra: "Det förstår du väl att det där inte kan hända." Sen, när dom väl blivit verklighet, så säger alla "Det där kunde väl vem som helst begripa att det skulle bli så." Förutsägelsebranschen är en mycket otacksam bransch, om du frågar mig (skrattar).

Vilken förutsägelse är du mest förvånad över att den slagit in?

- Att Oscar Svärd vann Vasaloppet tre gånger. Jag hade ingen aning om vem Oscar Svärd var när jag skrev att en svensk skidåkare skulle vinna Vasaloppet tre gånger.

Är du synsk?

- Nej, jag är inte synsk. Jag kommer visserligen från en släkt i Lappland där några släktingar har synska förmågor, men jag själv tillhör definitivt inte dom synskas skara.

- Om jag vore synsk skulle jag spela på Lotto. Men jag köper aldrig ens en trisslott för jag vet att chansen för en storvinst är mindre än den att jag ska träffas av blixten inne på Operabaren.

- Så jag har fått gå den hårda vägen och använda mig av dom små grå cellerna som Hercule Poirot brukar säga.

Vad tror du om framtiden?

- På riktigt lång sikt är jag oerhört optimistisk. Jag är också en grundmurat optimistisk person. Men fram till år 2020 eller så är jag extremt pessimistisk.

Varför det?

- Jag vill inte svara på den frågan.

Vet du vad du kommer att skriva här näst?

- Ja, det vet jag. Vi får se vad det blir.

Läs en tidigare intervju där Börje Lindström bl.a. berättar om sin väg till författarskapet och om sina pjäser.

© Helena Håkanson 2010

FÖRSTASIDAN | PJÄSER | BÖCKER | INFO | INTERVJU | LÅDAN | LÄNKAR | E-MAIL | UPP!

© Borje Lindstrom. Texter och bilder skyddas av lagen om upphovsrätt. Webmaster 
Sidan senast ändrad 5 april 2010