världsspekulationen

---

Stockholm 11 december 2000

Hemliga stödköp
Både Nasdaq och Dow Jones aktieindex - vilket nått sitt kursrekord 11723 punkter redan den 14 januari - rekylerade uppåt i slutet av april men steg inte till de gamla höjderna, trots att Nasdaq då och då drog iväg uppåt med fem eller åtta procent på en dag.

USA:s centralbank gjorde under sommaren vad den kunde för att hjälpa spekulanterna. Man höjde visserligen räntorna, men i skymundan ökade man penningmängden. De nya pengarna avspeglade sig dock inte i några nya börsrekord.

Den 12 oktober hade Nasdaq fallit under vårens lägstanivåer till 40 procent under sin kurstopp, medan Dow Jones låg 18 procent under sin högstanotering. Dagen därpå, fredagen den 13 oktober, årsdagen av kraschen 1987, steg plötsligt Nasdaq med åtta procent och Dow Jones hakade på.

New York Post passade på att tacka Federal Reserve, USA:s centralbank, för att man räddat USA-börsen med sina hemliga stödköp. Uppfattningen att centralbanken kunde styra börsen var grundmurad i alla läger.

Men USA-börsen hade goda skäl att falla: oljepriset steg, ett krig hotade i Mellanöstern och företagen började vinstvarna.

Det allt överskuggande problemet var dock att en skuldkris börjat göra sig gällande. Räntan på osäkra lån sköt i höjden. Bolag med dystra utsikter kunde nu få betala upp till 30 procent i ränta. Även stora bolag som Xerox och Eastman-Kodak stötte på problem att låna nya pengar.

Större än kraschen 1929
I mitten av november föll Nasdaq-indexet genom 3000-nivån och snart var fallet 45 procent. Hela USA-börsen hade vid det här laget minskat med fyra biljoner dollar i värde sedan vårvintern år 2000.

Nasdaq-indexet med sina drygt 4300 aktier var den plats där spekulationen nått allra längst. På kurstoppen i mars år 2000 hade Nasdaq varit värt 6,6 biljoner dollar - en fjärdedel av världens samlade BNP.

Nasdaqs sanslösa uppgångar hade fått amerikanen att känna sig rik. Han hade räknat med att "vinsterna på papperet" var reda pengar. Precis som på bankboken. När Nasdaq kraschade kände sig "the average Joe" plötsligt fattig och drog ned på sin konsumtion.

Presidentvalet den 7 november bekräftade ordspråket en olycka kommer sällan ensam. En månad efter det att valet hållits visste ingen vem som vunnit. USA framstod plötsligt som en bananrepublik - ett illavarslande framtidstecken.

Onsdagen den 29 november rasade Nasdaq-indexet ner till 2643 punkter. Därmed var Nasdaq-kraschen lika stor - 48,5 procent - som Wall Street-kraschen 1929. Dagen därpå föll indexet till 2523 punkter och kraschen var nu över 50 procent - alltså större än kraschen hösten 1929.

Greenspans hybris
Några dagar in i december började Nasdaq att stiga vilt. En dag med över tio procent. Den största dagsuppgången någonsin. Det som låg bakom denna uppgång var ett tal av centralbankens chef Alan Greenspan.

Greenspan redogjorde tämligen oförblommerat för sina planer att än en gång rädda USA-börsen. Dessa planer bestod förutom av de sedvanliga räntesänkningarna också av ökad penningtryckning och tydliga order till bankerna att låna ut de nya pengarna.

Greenspan fortsatte alltså att bekämpa eldsvådor med bensin. Precis som 1920-talets Federal Reserve gjort. Han framstod allt mer som en man drabbad av hybris, en man vilken med suveränt förakt exakt upprepade den politik som lett till kraschen 1929-32.

När detta skrevs, den 11 december år 2000, var dock förtroendet för Greenspan bergfast. Nasdaq och Dow Jones skulle med hjälp från centralbanken sätta nya kursrekord. USA:s ekonomi skulle "mjuklanda" och inte kraschlanda.

Fall med 90 procent
Det ser i dag tyvärr ut som att Nasdaq-kraschen år 2000 är början på den globala krasch som det varnats för på dessa sidor sedan sommaren 1998.

Eftersom varje storspekulation slutar med att kurserna faller ned till en nivå lägre än den som rådde när spekulationen började, måste man dra den skrämmande slutsatsen att USA-börsen med tiden kommer att falla ned till de nivåer som rådde innan 1982 - alltså det år spekulationen för USA:s del sköt fart.

Ett sådant scenario innebär att såväl Nasdaq som Dow Jones skall falla med över 90 procent från sina kurstoppar - vilket torde ta åratal eller decennier i anspråk.

Till skillnad från Nasdaq kan dock Dow Jones index eventuellt göra en serie nya rekord innan också de stora bolagens aktier följer IT-aktierna ner i vår tids väldiga börskrasch.

Ingen vanlig krasch
Det måste betonas att den börs- och fastighetskrasch USA har framför sig inte är någon "vanlig krasch" eftersom den i grund och botten inte är konjunkturell utan strukturell. Problemet är kort sagt att USA lever på lån och inte på sin produktion.

USA:s centralbank kommer naturligtvis, precis som vid den stora kraschen 1929-32, att tillsammans med Vita Huset och Wall Street göra allt för att rädda USA:s ekonomi, men ingen kan i längden rädda en låneekonomi (inte ens genom manipulationer).

Olyckligtvis är USA:s ekonomiska utgångsläge i dag, vintern år 2000, betydligt sämre än 1929. Här är de viktiga skillnaderna mellan då och nu:

• Sommaren 1929 hade USA ingen inflation; hushållen sparade mer än de spenderade; företagens vinster ökade och deras skuldsättning var låg; USA hade väldiga handelsöverskott och var världens största långivare.

• Vintern år 2000 ökar USA:s inflation kraftigt; hushållen gör av med mer än de tjänar; företagens vinster har börjat planat ut och företagens skuldsättning är hög; USA har väldiga handelsunderskott och är nu världens största låntagare.

Ju mer man skärskådar USA:s "ekonomiska under" desto klarare växer bilden fram av ett land som lever över sina tillgångar, fuskar med sin ekonomi och vars största bedrift under de senaste 18 åren varit att bygga upp ett Mount Rushmore av skulder.

BÖRJE LINDSTRÖM

POST SCRIPTUM: I juni 2014 – 14 år efter att artikeln här ovan publicerats – började det äntligen gå upp för världen att USA:s "ekonomiska under" byggt på skulder och inget annat än skulder. Ändå steg dollarn. Dollarn var ännu en tid den minst dåliga valutan.


LÄS OCKSÅ: Börsbubblan i USA (artikel från år 1999 om den våldsamma aktiespekulationen i USA)

Andra artiklar: I väntan på den stora börskraschen Börsen i Sverige Börsen i USA Vad är en spekulationsmani? De stora kraschernas anatomi Börskurserna styr mänsklighetens humör Spekulationskrönikan Slutspel: Guld Derivaten ödelägger världen Megabubblan röda stugan Världen går inte under