L Å D A N
|
|
Den döende spekulationen
världsspekulationen
Stockholm 12 december 2000
Den viktigaste ekonomiska verksamheten i Sverige
midvintern år 2000 var handeln på
Stockholmsbörsen. För varje krona som lades ned på
köp av varor och tjänster, lades drygt två kronor
ut på aktieköp.
Spekulationen i december år 2000 var alltså större
än på kurstoppen vårvintern samma år - när
aktietipsen sattes med krigsrubriker på
löpsedlarna.
Bredden och djupet av den svenska
storspekulationen åren 1980-2000 var i särklass. Inte
någonstans, någonsin, hade två av tre deltagit i en
aktiespekulation och ingenstans hade aktierna stigit
så länge och så högt som i Sverige.
Nils Dardels "Den
döende dandyn" förebådade
den stora svenska börskraschen 1918-1932.
Bakom spekulationen låg en medveten
politik från framförallt den svenska högern. Man hade
av ideologiska skäl infört skattefondsparande och
allemansfonder och infört lägre skatt på
spekulationsaffärer, samt sålt ut statliga företag och
vidtagit en rad andra åtgärder.
Ericsson största spekulationspapperet
Måndagen den 6 mars år 2000 stängde Affärsvärldens
generalindex på 6961 indexpunkter. Ett nytt
all-time-high. Sedan 1980 hade börsen stigit med nära
7000 procent. Börsvärdet var sanslösa 4800 miljarder
kr - mer än dubbla Sveriges BNP.
Spekulationen åren
1980-2000 var unik
med en uppgång på 7000 procent.
Det skrek spekulation kring alla
siffror men svenskarna hade - från Fermenta till
Framtidsfabriken - gradvis invaggats i spekulationens
bedrägliga normalitet.
Ericsson var det största spekulationspapperet av dem
alla - precis som Grängesaktien varit det på
1910-talet.
Börsen stod och föll med Ericsson som ansågs vara värt
1800 miljarder kr vårvintern år 2000. Bredvid Ericsson
var de nya IT-bolagen bara eldflugor, men IT-aktiernas
sanslösa uppgångar triggade drömmen om Ikaros. Alla
föll i farstun. Sverige hade fått en "ny ekonomi".
Den nya ekonomin till trots sjönk börsen plötsligt
tillbaka den 7 mars och över hela världen rasade snart
IT- och telekombolagen. Med Ericsson som blysänke
sjönk generalindex på sex veckor med dryga 20 procent.
Enskilda IT-aktier föll med mellan 30-60 procent.
Bubblan hade spruckit.
Men massmedia manade till lugn. DN skrev att "ingen
behöver oroa sig för att [börsfallen] varslar om en
ekonomisk nedgång". Svenska Dagbladet skrev att det
inte fanns någon "större dramatik i det att börsen
ibland korrigerar sig". Affärsvärlden skrev att ett
ras med mer än 25 procent var "osannolikt".
Bingobörs med Loket
Börsen hämtade sig i mitten av april, men utan att slå
några nya rekord. Och hysterin fortsatte. Många
småsparare gjorde nu misstaget att försöka fånga
IT-kraschens fallande knivar.
En ny IT-fond eldade under psykosen: "Risker. Stora
risker. Ingenting för dem som inte vågar satsa." Men
börsen hade mött sitt Stalingrad. Uppgångarna följdes
av omedelbara nedgångar. Spekulationsfronten böljade
oroväckande fram och tillbaka.
TV4 utnämnde nu, när IT-bolagens unga stjärnskott
dalat, Bingolottos Leif Loket Olsson till ny
spekulationsgeneral; i början av juni hårdsåldes
sålunda statliga Telia till en miljon svenskar till
tonerna av folkhemsk dansbandsmusik.
Men när sedan Telia sjösattes på fondbörsen sjönk
aktien under sitt introduktionspris. Och på hösten,
när börsen åter brakat ned till aprils lågnivåer, hade
Teliaaktien sjunkit från 85 till 59 kr.
Svea Rikes spekulationsarmé
Teliaaktien var bara uppmarschen till det verkliga
elddopet: PPM-valet senhösten år 2000.
Mer än fyra miljoner svenskar tvingades nu att satsa
en del av sin framtida baspension på allt från
Europafonder, amerikanska aktier, konvertibler och
företagslån till svenska korträntefonder och "globala
investeringar i teknologiaktier".
De flesta valde 100 procent aktier.
Diagrammet PPM-spararna
aldrig fick se.
Efter kraschen 1918 tog det över 30 år
för aktierna att återhämta sig.
Tidpunkten för PPM-valet var måhända
den sämsta tänkbara sedan 1720, när Europas börser
kraschade stort och inledde en drygt 60 år lång
nedgångsfas.
Spekulationsstormakten Sverige var f.ö.
ensam i västvärlden om PPM-systemet - inte ens USA
gick alltså så långt.
Spekulationen större efter IT-kraschen
PPM-pengarna kunde inte rädda börsen. I oktober föll
den igenom kursbottnen från april, Teliaaktien sjönk
till 50 kronor och IT-index hade nu kraschat med 60
procent. Boxman gjorde Boo.com och Dressmart sällskap
i de sälla jaktmarkerna.
Den 20 oktober rasade Ericssonaktien med 30 procent på
några timmar. Sammanlagt hade aktien sjunkit med 50
procent sedan början av mars och börsen med över 25
procent. Men i massmedia hette det käckt "börsen
svänger".
Mot slutet av november fick nedgångsvågen ytterligare
kraft. Ericsson föll till ännu en lågnivå. Framfab,
Icon och övriga IT-bolag fortsatte sin krasch - flera
av dem hade nu fallit med över 90 procent från sin
kurstopp.
På nio månader hade över 1000 miljarder - halva
Sveriges BNP - hyvlats av börsen. Börsnedgången
avspeglade sig snabbt i fallande bostadsrättspriser i
Stockholm, i en sjunkande nybilsförsäljning och i
pessimistiska hushåll.
Men spekulationen dog inte. Tvärtom ökade omsättningen
i takt med nedgången. Man köpte alltså fler och fler
aktier till större och större förluster.
Den 30 november år 2000 - Karl XII dödsdag - var
fallet på Stockholmsbörsen 29 procent, men varken
media eller allmänhet gav uttryck för någon större
börsoro. Börsen svänger. Aktierna går alltid upp. Ha
is i magen. Det var repliker som väl sammanfattade det
svenska stämningsläget.
300-årigt mönster går igen
I en tidigare artikel (se länk längre ner på denna
sida) förutskickades att kursutvecklingen för de
flesta IT-bolagen - världen runt - skulle likna den
för det ökända Söderhavsbolaget i 1720-talets London.
Likheterna mellan
1700-tal och 2000-tal
är häpnadsväckande.
Som framgår av ovanstående diagram har
ett bolag som Svenska Koppar - senare namnändrat till
Core Ventures - upprepat ett 280 år gammalt
spekulationsmönster (mönstret återfinns hos en rad
andra IT-bolag). Skillnaden är bara att
Söderhavsbolaget steg med knappa 1000 procent på ett
halvår, medan Svenska Koppar steg med 28000 procent!
Eftersom spekulationens mönster alltid är likadant -
först stiger priset till absurda höjder och sedan
faller det ned till den nivå som rådde innan
spekulationens början - kan man lugnt anta att Svenska
Koppar (som steg från 20 öre till 56 kronor) en dag
kommer att handlas under 20 öre.
Storspekulationen åren 1980-2000 har dock - nota bene
- inte enbart begränsat sig till IT-aktierna utan
omfattat alla börsbolag. Därför är det - i denna den
sista artikeln om världsspekulationen - rimligt att
anta att börsen som helhet kommer att falla närapå
lika djupt som IT-bolagen redan gjort, med den viktiga
skillnaden att Stockholmsbörsens krasch torde pågå
väsentligt längre.
Den stora nedgången har alltså i december år 2000
knappt hunnit börja.
Gammal godsägaradel
Spekulationens dödskamp kommer att pågå fram till dess
att alla spekulanter sålt. Förra gången - den svenska
kraschen 1918-1932 - dröjde det 14 år innan den siste
spekulanten gav upp. Fallet blev totalt 80 procent.
"Gammal godsägaradel" skrev Affärsvärlden 1922, när
dåtidens börs kraschat med 62 procent, och fortsatte:
"officerare, andra statstjänstemän, läkare,
ensamstående damer samt naturligtvis först och främst
alla i affärslivet stående drogos in i aktieaffärerna.
Det stora flertalet har härigenom nu blivit utarmade.
Ytterst få av dem, som voro kapitalister år 1913, äro
kapitalister år 1922."
Men spekulationstänkandet fanns, trots att kurstoppen
nåtts redan 1918, i hög grad kvar under Ernst Rolfs
glada 20-tal och i Kreuger&Tolls "Participating
debentures".
Först i och med "skottet i Paris" 1932 tog dåtidens
stora börskrasch slut.
Ett nytt 1700-tal
Eftersom vår tids spekulation varit större än det
tidiga 1900-talets kan man tyvärr inte anta att vi går
mot ett "nytt 1930-tal".
Olyckligtvis liknar vår tids globala spekulation mest
av allt den i början av 1700-talet. Dåtidens stora
krasch inleddes 1720. Botten nåddes först 1784.
Kraschen varade alltså i 64 år.
Gamla proggbolaget MNW
Records lika exakta
som spöklika upprepning av ett
280 år gammalt spekulationsmönster.
Karl XII dog i samma veva som den
stora Europeiska kraschen inleddes och stormaktstiden
var därmed slut - sedan följde för svensk del
frihetstid, hattar och mössor, statskupp, kungavälde,
dåliga statsfinanser, kungamord och förlorade krig i
den stora kraschens skugga. I Frankrike resulterade
den stora kraschen som vi alla vet i franska
revolutionen.
Vår tids krasch kommer tveklöst att medföra
omvälvningar av samma dignitet.
Berg- och dalbanedecennier
Den globala börsnedgång som inleddes vårvintern år
2000 sägs i skrivande stund ha konjunkturella orsaker
men är i grund och botten ett tecken på en global
skuldkris.
Vi står alltså inte inför någon "vanlig börsnedgång"
utan den förödande typ av krasch som förekom på 1920-
och 1930-talen, med den skillnaden att vår tids krasch
antagligen blir betydligt större och långvarigare.
Framtiden kommer förmodligen att till leda handla om
"dåliga lån", massarbetslöshet, nationalism, rasism,
tvära räntekast, ett konkurshotat LM Ericsson,
oljekriser, statsskuldkris, sparpaket,
dervitatkrascher, ett "hela havet stormar" på
valutamarknaden, deglobalisering, prisfall på villor
och bostadsrätter, småsparare som löper amok på
bankkontor, minskat miljöintresse, tunnare
finansbilagor, debatter om "kapitalismens sista fas",
plötsliga men i backspegeln tillfälliga
återhämtningar, krig i omvärlden, ett EU i gungning,
en hysterisk Klas Eklund, ett eller flera
svårgenomskådliga extremistpartier i riksdagen och
hårt pressade politiker vilka till ingen nytta igen
och igen försöker ge spekulationsekonomin en
återställare.
Hur stor den kommande globala finansiella kraschen
sist och slutligen blir är en öppen fråga. Själv tror
jag att vi är på väg in i ett antal berg- och
dalbanedecennier vilka långt in i framtiden kommer att
leda till ett tredje världskrig.
Den som lever får se.
BÖRJE LINDSTRÖM
POST SCRIPTUM: I juni 2014 – över ett decennium efter att
artikeln här ovan publicerats – stod börsen
fortfarande lägre än år 2000.
LÄS OCKSÅ: Börsbubblan i Sverige
(sannspådd artikel från år 1999 om IT-kraschen)
|
|